Idag har varit en hemsk dag med mycket smärta och jag hatar verkligen dessa dagar mer än något annat!! Det är dagar som denna jag inser och känner av att jag inte är så frisk som jag ibland tror mig vara!? Vill ju så mycket, men kroppen vill helt enkelt inte som jag vill och så är det och kommer förmodligen alltid att vara.
Att jag är sjuk är inget som syns på mig och det är inte alltid som de i min närmsta omgivning märker av när jag har ont och det kan vara frustrerande då jag inte alltid orkar berätta när jag har en dålig dag osv. Tänker att det ibland skulle vara lättare med en bruten fot för då skulle det ju synas i alla fall. Jag har en vilja av stål och tur är väl det för det är väl den som gör att jag orkar lite mera när allt känns tungt, men ibland tror, eller rättare sagt så vet jag att den viljan kan vara till min nackdel..
Sedan jag fick min diagnos syringomyeli år 2005 så har jag fått förändra mycket i mitt liv och det har många gånger varit tufft både fysiskt och psykiskt. Det jag minns som värst just då var när min läkare sa att jag aldrig någonsin skulle kunna jobba som undersköterska. Jag var då relativt nyutbildad och hade sedan ett halvår tillbaka fått en tillsvidare anställning som undersköterska inom hemtjänsten. Jag älskade mitt jobb och ville så småningom utbilda mig till sjuksköterska. Vi, jag och min sambo hade dessutom köpt hus ett år tidigare som vi höll på att renovera.
Idag kan jag med glädje konstatera att jag har ett jobb som jag trivs med, jag har helt underbara arbetskamrater, jag kan jobba 75%, ja listan på det positiva i denna situation kan bli lång! Även om vägen hit har varit lång så vänder jag ofta på det och tänker att jag har ju faktiskt haft möjligheten att lära känna många fina människor och blivit en massa erfarenheter rikare på vägen =) Vi bor kvar i vårat hus på landet som vi till hösten ska bygga till, vilket känns helt fantastiskt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar